Linnéa Sennerholt

Jag kan aldrig sluta imponeras eller insipireras av häftiga Lady Gaga och kan inte annat än hylla henne och hennes medarbetare för det fantastiska foto i senaste musikvideon till låten You and I. Det är personer som Lady Gaga som får mig att vilja hålla på med musik, foto och musikvideoproduktion i framtiden, sheiße.









Hela musikvideon kan ni se här.

Det där med porträtt alltså, det är något som alltid har fascinerat mig för det som kan verka så uppenbart enkelt och avskalat är egentligen fruktansvärt svårt. Det krävs en sådan precision och känsla för att lyckas skapa ett intressant porträtt med det enklaste motivet och jag vill verkligen utforska den världen, lära mig allt och mer därtill. Just nu har jag börjat kika på lite nya objektiv till min kamera eftersom att jag inte känner mig tillfreds med mitt standardobjektiv och jag tror jag har hittat ett perfekt. Tyvärr svider priserna på kameratillbehören i ögonen men jag vet att det är värt att investera i ett riktigt bra objektiv så det är väl bara att bita i det sura äpplet och langa fram pengarna. Dock får det vänta till nästa löning. MEN! Om det är någon därute som vet ett bra ställe att hitta begagnade objektiv så är jag idel öra. Det är bättre både för miljön och för plånboken. Jag vill verkligen bli en lycklig ägare till ett fint litet porträttobjektiv.




Bild hämtad härifrån.

Här börjar jag plugga en reklamkvällskurs i slutet av september. Jag är galet taggad!

Bilden är förövrigt lånad härifrån.

Förra onsdagen skulle tjejgänget träffas allihopa för att säga hejdå till bästa Vilma som skulle ta sina saker och flytta till Paris dagen efter. Jag föreslog att vi skulle gå till förträffligt fina och franska Le Bar Rouge i Gamla Stan och så blev det.


De har de tjusigaste röda sammetsmenyerna på franskt vis som jag tycker så väldigt mycket om.


Där inne ser det ungefär ut som någon scen plockat ur filmen Moulin Rouge. Det är röd sammet, gulddetaljer och fransar överallt.




Nora och Stina. Nora hade förövrigt på sig sina nya röda träskor och var nog lite extra glad för det även om anledningen till att vi träffades var ganska så sorglig.


Släckte törsten med en mycket god, om än lite lite för söt, cider. Jag blir alltid glad när man får det i vinglas och massvis med is.



Vilma som numer är Parisbo!


Freddy kom förbi och gav Vilma en Parisanteckningsbok från Moleskine.


Den ville självklart alla bläddra i, speciellt eftersom att vi alla både älskar anteckningsböcker och Paris.


När Stina inte fick pilla på anteckningsboken började hon sina origamikonster med pappersservetterna. Här är en båt som vi sedan fyllde med dricks. Jag tror vår bartender gillade båtkonceptet för han verkade minst sagt glad över Stinas vikkonst. När allt var betalat var det dags att säga hejdå och vi bestämde oss för att från och med den kvällen skulle det här stället bli vårt nya stammisställe.

Jag tror ingen riktigt förstod att Vilma skulle åka bort påriktigt dagen efter och därför blev avskedet inte så dramatiskt. Det känns så himla konstigt att min bästa vän, som jag har umgåtts med mer eller mindre varje dag i tre års tid, helt plötsligt försvinner iväg långt långt borta i flera månaders tid. Det är tur att Skype finns och att flygbiljetterna är billiga. Jag tackar ju aldrig nej för att åka till Paris!

Puss

Alber Elbaz för Lanvin a/w 2011/2012. Titta på videon här nedanför!



Puss

Jag vet att bloggen har ekat tom de senaste dagarna men jag har inte funnit någon inspiration eller lust att ägna mig åt cybervärlden till följd av diverse saker. Vilma, min allra bästa person och andra halva, har lämnat mig i Sverige, tagit sitt pick och pack och flyttat många tusen mil ifrån mig till baguetternas huvudstad där hon ska dansa och plugga på Sorbonne. Trots att jag misstänker att jag inte riktigt har förstått att hon verkligen har flyttat tror jag att den utmattning jag har upplevt de senaste dagarna troligen åsamkats av ett mycket dämpat inre känslomässigt kaos. Därför har jag inte riktigt haft orken att engagera mig i bloggen, tyvärr, men ni förstår säkert.

Under min frånvaro har jag i alla fall samlat på mig lite olika typer av inlägg som jag ska visa er. De handlar bland annat om häftiga dubbelexponeringar och om kvällen vi sa hejdå till Vilma men också om tjusiga skor och framtida reseplaner, men det tar vi en annan dag för nu ska jag krypa i säng.

Puss på er och sov så gott!

Har jag ett klädträd från Swedese. Det är mycket praktiskt och dessutom väldigt fint. Just nu pryds den med två av mina bästa hattar och mina favoritbyxor från Rodebjer (ja, jag köpte hem dem!), tjusigt värre!




Förresten, såg ni vilken kollektion det var jag pluggade på? Om inte så kan jag avslöja att det var där jag provjobbade idag och det gick strålande! Jag får dock inte svar förrän nästa vecka och det finns faktiskt en chans att jag dör av nervositet innan dess. Jag kommer i alla fall bo med min telefon, jag kommer sova med den, äta med den, gå på toa med den, ja göra allt, för jag vägrar att missa samtalet från min eventuellt framtida chef.

Sitter och pluggar lite kollektioner. Kan ni se vilken det är?

Hedi Slimane har plåtat dessa bilder på undersköna Frances Bean Cobain för sin Visual Diary, som förövrigt är min favoritblogg numer, och jag tycker de är fantastiska- speciellt den med armen och krucifixet.

Är inte Rebecca Simonsson bland de snyggaste vi har i Sverige? Hennes nya tatuering på insidan av låret gör mig dessutom minst sagt sugen på att gå och skaffa mig en livskamrat nummer två..oj oj oj. Jag såg även en av de tjusigaste tatueringar jag någonsin har sett på stan i dag - något liknande skulle verkligen göra sig fint på sidan av revbenen. När man väl har börjat så går det inte att vilja sluta. Det är verkligen så.

I dag gillar vi tumblr:n Awesome people hanging out together. Här kommer ett urval av bilder därifrån. Tjohej!











I dag får jag dessutom besök från Holland. Kult!

Två tonårstjejer kliver på saltsjöbanan några stationer efter mig och sätter sig ned i sätesgruppen bredvid mig då den blonda med nasal röst och onödigt långa betoningar på vokalerna yttrar: "Asså, jag tänkte såhäraa, att istället för att betala fem tuuusään för att ååka utomlaands kan ja ju liksom köpa kläder istället! Asså, jag älskar ju kläder liksom! Bra va, eller hur?!"

Den unga väninnan ger något högljutt nasalt tjut till svar, som jag av sammanhanget antar är någon form av ett exalterat instämmande men kan ej med full visshet säga att så är fallet då det var tämligen svårt att urskilja något ord från det som ljöd ur hennes mun.

Likt av ren impuls sprids ett smått hånfullt leende över mina läppar och mina försök att kväva ett lågt skratt var förgäves. Jag är inte den som skrattar åt andra men jag kunde omöjligt ignorera den lustfyllda känslan som grep tag i mig efter att ha hört tjejernas dialog. Här bredvid mig satt de stereotypa saltistonårsbrudarna och jag lät mig roas åt den medömkan jag kände för deras skull. Jag fick en stark lust att vända mig till dem och tröstande säga: "Flickor små, ni kommer bli stora en dag ni också" men valde att inte göra det då jag upplevde ett smärre obehag av den plötsliga översittarattityd som uppenbarade sig hos mig - för om det är någonting som jag ogillar så är det översittare. 

Istället plockade jag upp min bok och försökte vända bort min uppmärksamhet från de unga flickorna som fortsatte att konversera högljutt i falsett genom att förse mina tankar med läsningens behag. Jag må säga att det fungerade. Dagens lärdom är därmed att en riktigt bra bok kan ha en avledande effekt även i de mest underhållande situationer och att det bor en mindre översittare även i mig trots att jag gärna väljer att se motsatsen.

source: men are objects.

I går var jag på den första av två kvällar i Vitabergsparken där Superjam gick av stapeln. Det var strålande sol och massvis med människor, 4500 fick jag reda på senare. Häftigt va?



Jag var där med Alice, hennes mamma Åsa och farbror som jag tyvärr inte minns namnet på. Trevlig var han i alla fall. Alice hade tjusiga röda naglar kvällen till ära.


Den obligatoriska godisremmen.


Plåta, plåta. Över oss flög ett flygplan med ett alldeles förträffligt budskap efter sig som vi försökte fånga på bild ett flertal gånger men upptäckte nästan alltid planet försent men tillslut lyckades jag!


"Graffiti can't be stopped". Passade fint in i sammanhanget och gjorde sig riktigt bra mot det vita molnet.


Plötsligt presenteras ett nygift par på scenen och de får inleda kvällen med en bröllopsdans. Hela publiken mjuknade och vi hörde små kärleksfullt drömska suckar runtomkring oss. Verkligen jättefint!


Sedan fortsatte det med massvis av dans. Så himla bra!


Yared.




Här har vi "Baby Bang". Han fick mig att ligga dubbelvikt av skratt under Power to the people-battlen som går ut på att personer från publiken fick välja musik de skulle dansa till. Här dansar han till en Bollywoodlåt och det var så himla roligt!




Kvällen i Vitan avslutades med soul train för alla danssugna men festen fortsatte sedan på Debaser medis. Jag tog mig dock hem till Alice, kikade lite på midnattsloppet och begav mig sedan till Stuvsta på hemmafest som slutade med att öva olika häftiga salsalyft i trädgården, men det är en annan historia.

Shorts från Monki, dansdräkt från Dans och Gymshop, svart transparant tröja och kofta från Acne.

Nu ska jag ut och träffa Katja. Bilder från gårdagskvällen kommer upp senare.

Puss

Vilken dag jag har haft. Som ni redan vet var jag på anställningsintervju vid lunchtid och det kändes som att det gick väldigt bra, dock är det alltid svårt att avgöra och därför vågar jag inte reflektera över det så mycket. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på det allra bästa.

Efter mötet svängde jag förbi hemma i all hast, kastade ihop lite saker och stack sedan iväg till jobbet. Jag hade kunder enda in i det sista i dag vilket innebar att det tog massvis med tid att stänga men det gjorde inte så mycket. Stannade till i Sickla på vägen hem och tog en promenad med Katja. Vi pratade om hur bra livet är precis just nu och smidde framtidsplaner. När det blev alldeles för kyligt bestämde vi oss för att det var dags att bege sig hemåt så vi skiljdes åt och sa att vi ska ses imorgon igen.

Nu sitter jag här hemma med slarvig hästsvans och eyeliner à la Brigitte Berdot och väntar på att sticka till Trädgården i sällskap av Palle och Vilma. Nästa vecka är ju Trädgårdens sista vecka för den här sommaren (update: jag har blivit felinformerad, Trädgården är öppet till vecka 35! tjoho!




Puss!

Nu ska jag springa iväg på en mycket spännande arbetsintervju, jag är exalterad, nervös och alldeles superglad! Ska berätta allt efteråt! Ni får jättegärna tänka lite på mig klockan 12.00, det vore så himlans fint.

PUSS!

Redan så tidigt som nollsjutjugo ringde min väckarklocka imorse och påminde mig om att det var dags att kliva ur sängen. Himlen var grå utanför och termometern visade ynka 15 grader men det gjorde mig ingenting, att sommaren tycks övergå till att bara vara ett minne blått är inte för mig särskilt överraskande eller upprörande. Jag gillar hösten och välkomnar den varmt. Jag klev in i duschen samtidigt som jag lyssnade på den här låten, sedan drog jag på mig långbyxor, nya acne-tröjan som jag fyndade igår och en kofta över det. Vid kvart i nio lämnade jag lägenheten för att möta upp min mamma på Saturnus som är stans bästa kanelbullecafé.


Mamma satt fast i bilkö så jag drack cappuccino medan jag väntade och småpratade med Ralph som dök upp strax efter mig. Även fast vi var på stället med de bästa kanelbullarna valde jag att beställa en omelett som så tjusigt kallades Omelette Norvegienne. På den var det lax och spenat vilket, med tanke på namnet, norrmän alltså borde tycka om. Den var i alla fall mycket god!

Efter en strålande frukost gick mamma och jag till NK. Där provade jag ett par transparanta långbyxor från Rodebjer som jag har gått och suktat efter ett bra tag nu.

Här är jag i provrummet. Jag kom fram till att byxorna passade otroligt bra med min nya tröja och de fick därför klättra högst upp på den nuvarande måste-ha-listan men också eftersom att jag redan hade strukit den tidigare ettan som ligger gömd i påsen på väggen. Kan avslöja att det är ett ljuvligt, varmt och gosigt plagg från min favoritdesigner. Jag kommer bokstavligt talat bo i den i höst.

Vid lunchtid skulle mamma möta upp Lotta och jag drog mig hemåt, men svängde förbi i en butik på vägen där jag lämnade CV innan sommaren. Fick prata med butikschefen och snabbt som ögat hade jag en arbetsintervju inbokad redan imorgon! Jag gick därifrån med en magisk känsla i magen och leendet blev bara större och större. Det har hänt så mycket bra saker de senaste dagarna att jag inte riktigt hänger med men jag älskar det och försöker njuta till varje pris. Allt ordnar sig. Det är något jag har lärt mig och kommer hålla fasta vid.

(vet ni, jag har blivit antagen till kvällskursen på Berghs också, så himla bra!)

Älskar den här röda tröjan från Jil Sander. Färgen är fantastisk och den spännande formen och skärningen tilltalar mig väldigt mycket. Jag uppskattar verkligen när man leker med form och textur på ganska triviala plagg! I dag började en av mina två favoritveckor varje år, Stockholm Fashion Week. Den här veckan visas 2012s kommande vårkollektioner och jag är så ivrig att se vad våra svenska designers har hittat på. Jag hoppas få se mycket siluettarbete och grafiska former kombinerat med lätta eleganta material men det får jag vänta tills imorgon för att se.

Nu ska jag ut och äta frukost med mina kära Linnéa. Kliver i leopardtröjan, tantkjolen och hasbeens redo för dagens äventyr. Bjuder på två kassa photobooth-bilder, men kommer med bättre bilder i eftermiddag.




Puss

I går pyntades lusthuset i Vitan med de obligatoriska kalasdekorationerna - ballonger och serpentiner - och på golvet dukades det upp med mängder av godsaker.


Det var nämligen så att den här tjejen skulle överraskas med lite efterskottsfödelsedagsfirande. Tyvärr kunde jag inte vara där när själva överraskningen ägde rum men av bilderna går det att förstå att överraskningsdelen fungerade väldigt bra! Det här är förresten Stinas jag-är-i-chock-och-förstår-typ-ingenting-men-är-ändå-glad-min, bara så att ni vet.


Här är nästan allihopa.


Jag hade med mig massvis med brie som alla åt till surdegsbröd med fikonmarmelad till. Fikonmarmelad är förövrigt ett måste om man ska äta brie och eftersom att det var Stinas födelsedag och brie dessutom är bland den bästa osten som finns tyckte jag att det var ett ypperligt tillfälle att äta ost även fast jag inte tål mjölkprotein så bra. Det var väldigt väldigt gott.


Här är Ester och Emilia. Ester är så himla tjusig i sin retrostil.


Elina hade precis kommit hem från Kos och var jättebrun. Så brun att vi var tvungna att jämföra med vår blekaste i gänget. Här har vi då alltså Elina och Saga.


Såhär glada var vi resten av kvällen som avslutades med bio för några, utgång för andra och sängen för mig. En riktig fin kväll helt enkelt!

Saga knäppte alla bilderna då jag inte fick med mig någon kamera.

Sitter på Delight Studios och redigerar bilder. Perfekt sätt att spendera dagen på.

källor: linnea och flickr.

och i dag lyssnar jag på den här låten och tänker tillbaka på en speciell tid i en speciell stad med mina alldeles speciella personer.

Får ingen luft
Blir knuffad runt
Jag dansar men jag känner ingenting alls
Allt går för fort
De andra drog
Andas, andas men det är för varmt

Jag är för full
Du är för ung
Jag ser dig prata men hör inte ett dugg
Letar mig ut
Blinkande ljus
Andas, andas allting snurrar runt

De stänger men ingen bryr sig
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder

Jag är så svag
Ger dig en kram
Jag ser dig ringa men har inget val
Vi går på rad
Sotiga barn
Barfota fötter genom hela stan

Åh nej
Nu ser du mig
Jag måste rota i väskan efter mod
Jag är så hög
Jag kunde dö
För jag kan göra det som ingen gjort
Som ingen gjort

De stänger men ingen bryr sig
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
(De stänger här men ingen bryr sig)
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
Åh, kom vi sover över

Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv
Jag följer med dig hem ikväll

Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv
Jag följer med dig hem ikväll
Vill inte vara själv

(Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv)
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder

(De stänger men ingen bryr sig)
Åh
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
Jag tror mitt hjärta blöder