Linnéa Sennerholt

Förra onsdagen skulle tjejgänget träffas allihopa för att säga hejdå till bästa Vilma som skulle ta sina saker och flytta till Paris dagen efter. Jag föreslog att vi skulle gå till förträffligt fina och franska Le Bar Rouge i Gamla Stan och så blev det.


De har de tjusigaste röda sammetsmenyerna på franskt vis som jag tycker så väldigt mycket om.


Där inne ser det ungefär ut som någon scen plockat ur filmen Moulin Rouge. Det är röd sammet, gulddetaljer och fransar överallt.




Nora och Stina. Nora hade förövrigt på sig sina nya röda träskor och var nog lite extra glad för det även om anledningen till att vi träffades var ganska så sorglig.


Släckte törsten med en mycket god, om än lite lite för söt, cider. Jag blir alltid glad när man får det i vinglas och massvis med is.



Vilma som numer är Parisbo!


Freddy kom förbi och gav Vilma en Parisanteckningsbok från Moleskine.


Den ville självklart alla bläddra i, speciellt eftersom att vi alla både älskar anteckningsböcker och Paris.


När Stina inte fick pilla på anteckningsboken började hon sina origamikonster med pappersservetterna. Här är en båt som vi sedan fyllde med dricks. Jag tror vår bartender gillade båtkonceptet för han verkade minst sagt glad över Stinas vikkonst. När allt var betalat var det dags att säga hejdå och vi bestämde oss för att från och med den kvällen skulle det här stället bli vårt nya stammisställe.

Jag tror ingen riktigt förstod att Vilma skulle åka bort påriktigt dagen efter och därför blev avskedet inte så dramatiskt. Det känns så himla konstigt att min bästa vän, som jag har umgåtts med mer eller mindre varje dag i tre års tid, helt plötsligt försvinner iväg långt långt borta i flera månaders tid. Det är tur att Skype finns och att flygbiljetterna är billiga. Jag tackar ju aldrig nej för att åka till Paris!