work in progress

Sitter hemma, dricker grönt te, lyssnar på den här killen och ritar frenetiskt. Jag kan inte ens minnas senast jag satt med ritblocket framför mig men pennan börjar kännas alltmer bekväm där i handen och jag är helt hänryckt över hur otroligt roligt det är! Det är lite av ett mysterium varför jag överhuvudtaget slutade med den här underbara uttrycksformen... Tur att det aldrig är försent att börja igen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0